Euforin är så överväldigande att jag glömmer bort att jag ännu inte är i Medelhavet, utan tills vidare i Adriatiska havet.
På väg mot Pula där min dotter Tsione och hennes vän Ingrid väntar på att mönstra på!
Tsione och Ingrid.
Tsione, Ingrid och Dag-Olov som mönstrat på häromdagen.
Zadar och orgelmusik från havet.
Zadar by night.
Den norske stridspiloten Dag-Olav har bytt farkost!
Mysig pir i Mljet.
Anrättning av fiskmiddag på Korsika.
Mot Montenegro!
Dag-Olav mönstrade av i Debrovnik och nu seglar jag ensam vidare.
Strandpromenad i Montenegro
På väg mot Albanien.
I Albanien råder mer enkla förhållanden, här är dom flashiga marinorna få.
Från Shengjin till Dorres i Albanien.
Från Durres för utcheckning i Vlora
Eftersom dagens delsträcka är 55 sjömil, kom jag fram relativt sent till Vlora, enligt uppgift skulle hamnpolisen husera på en plats dit jag satte kurs, väl framme fanns det endast några öde hus på platsen. Därutöver var själva inloppet så grunt att jag körde fast, men jag kom loss av egen maskin, nu var det ganska mörkt och det fanns varken någon pir eller hamn i området vilket i sin tur innebar att jag ankrade upp strax utanför staden.
Strax efter att jag droppat ankaret och fått fäste, kände jag en stark och obehaglig lukt, vilket gjorde mig uppmärksam på att jag råkat ankra på den plats där stadens avloppssystem töms. Det blev att stänga luckor och fönster för att försöka sova i ett så luktfritt tillstånd som möjligt.
Tidigt nästa morgon var jag angelägen att lämna detta kloakområde så fort som möjligt, efter en enkel frukost drog jag upp ankaret, startade motorn och gasade på. Efter några meter stannade motorn tvärt och det visade sig att jag fått in en tamp i propellern. I normala fall är det inte några problem, eftersom det är enkelt att utrusta sig med en kniv för att dyka ner i det klara och varma vattnet för att skära bort repet som snott in sig i propellern. Men, denna brungröna soppa runt båten inbjöd knappast till några morgondopp. Som tur var lyckades jag få tampen att lossa genom att trixa med fram och back.
Lyckad utcheckning!
Efter någon timmes letande utanför staden Vlore hittade jag till sist en pir för färjetrafik, jag lyckades trixa mig in och angjorde på insidan av piren, jag ropade på en man som styrde och ställde med färjetrafiken. Jag frågade om han kunde ordna fram en egent för utcheckning,vilket han gjorde och efter cirka två timmar och en massa euro kunde jag kasta loss mot Grekland.