Båt och inredning

 Båten är helt enkelt byggd för segling och när den gamle konstruktören Harry Becker tillsammans med sin yngre kollega Leif Ängermark ritade båten, hämtade de inspiration ifrån den klassiska Skärgårds 55:an.
Målsättningen med konstruktionen vara att Wasa 55:an skulle vara en båt som tåldes att seglas på havet, hade ståhöjd och kunde hanteras av en person samt att hon gjorde minst 10 knop redan i 7 m/s.
Wasa 55 är med andra ord havets motsvarighet till vägarnas Lamborghini, att äga en sådan raritet  och att dessutom få stå vid rodret på en färd mot Medelhavets turkosblåa vatten, är mer än man kan drömma om.

Inne i båten är det ståhöjd och gott om utrymme, de två sofforna kan enkelt omvandlas till två bäddar.

Mellan dubbelhytten i fören och salongen finns det elektrisk toalett, handfat och goda stuvutrymmen, efter mina år med hyrbåtar föredrar jag numera en riktig toalett som fungerar än två eller tre som aldrig fungerar.

Så här ifrån ovan märker vi hur vackra linjer denna skönhet har.

Eftersom det är vanligt att man backar in båten till bryggan i Medelhavet, är de flesta segelbåtar utrustade med ett så kallat "peke", det vill säga en kunstruktion längst fram i fören där ett ankare vilar och kan släppas ner när man backar in båten. Under vintern har jag konstruerat tre olika peken varav ett av dem nu befinner sig på Theodora.

Ett annat behov vid angöring till land, är att kunna kliva av och på båten så smidigt och säkert som möjligt, varfär jag konstruerat en vikbar landgång på akterspegeln.

Det senaste projektet när det gäller Theodora, är tillverkning av ett skåp i mahogny, under tvättstället i toa-avdelningen, resultatet blev lyckat, men så blev det lite ”smolk i bägaren”, eftersom jag under installationen kände av en svag men ihållande ”toalukt”.

Detta trots att själva toaletten är extremt rengjord enligt konstens alla regler, varför jag tillsatte en liten internutredning, som resulterade i kunskapen om att toa-slangarna är konstruerade på så vis att de inte släpper igenom lukt inom ramen av en femårsperiod.

Slangarna i båten är inte utbytta på säkert tjugo år, varför det bara var att kavla upp ärmarna för ett genomgripande slangutbyte - vilket var lättare sagt än gjort.

Det hela hade inte inneburit något större projekt, om inte slangen från septitanken var placerad under den stora vattentanken, vilket fick mig att betvivla möjligheten att byta ut denna slang, eftersom det enda alternativet för att komma åt slangen ifråga, är att lyfta vattentanken i ett utrymmer som är knappt större än själva tanken.

Trots allt, påbörjade jag projektet med taljor och rep, vattentanken började röra på sig och till sist hängde den fritt svävande i förpiken, toa-slangen var helt plötsligt blottad och kunde frikopplas och bytas ut.

Utrymmena där vattentank och septitank ska sänkas ner, är rengjorda och målade, nya slangar är på plats och luften kommer att vara fri ifrån toalukt i minst fem år framöver.

Äntligen var det dags att montera in skåpet under handfatet i toalettutrymmet, där allt är nymålat och nya lukttäta slangar har installerats, nu är det frestande att "gå på toa" för att testa - men jag väntar tills sjösättningen.